Vill du få nyheter och reportage från FC Rosengård skickat till dig?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Publicerad: 25 november 2021 / Text: Jeanette Rosengren / Fotograf: Urszula Striner
Det har varit ett omtumlande men roligt år för vårt unga löfte Bea Sprung. I höstas började hon gymnasiet och nu har hon tagit steget upp i A-truppen. Läs hennes tankar om det och om hur hon satsar på sina framtidsdrömmar.
Det är strålande sol och sensommarvarmt i Malmö den 22 augusti 2021 när klockan visar 17.35. Det har gått åttio minuter av matchen mellan FC Rosengård och KIF Örebro och ställningen är 5–0. En dag på jobbet för FC Rosengård kan man tycka, men målkavalkaden ska bli ännu större.
Det är nämligen nu den blott 16-åriga Bea Sprung, som nyligen blivit inbytt, på allvar presenterar sig för hemmapubliken. Hon gör det med matchens sista mål och får ett stort jubel från publiken, som då börjat släppas in på arenorna igen efter ett år av ekande tomhet.
Alla på arenan gläds med den unga talangen som så tydligt visat sina kvaliteter.
Drygt två månader senare, nu är det den 1 november och scenen är fortfarande Malmö IP. Det är en krispig höstkväll och 2548 åskådare står upp och applåderar taktfast när mästarlaget från Malmö gör entré i sista hemmamatchen mot Eskilstuna. Applåden är enorm, varar genom hela line up-en och en av de som applåderas är Bea som gör sin första allsvenska match från start. Inhopp har det blivit en rejäl handfull under säsongen.
– Det var en mäktig känsla, att både få starta i matchen och göra det inför en så stor publik på läktaren. Det var jättestort, ler Bea när vi träffar henne med några dagars distans till matchen.
Hon berättar om sitt omtumlande 2021 och hur hon gått från lovande ungdom till en som på allvar är med i hetluften.
– Jag har utvecklats väldigt mycket i år, så det har varit fantastiskt för mig. I början spelade jag några matcher, var med på bänken, men nu efter sommaren när jag började gymnasiet i Malmö har jag mer och mer varit med i truppen och nu tränar jag bara med A-laget.
Du gör inga pass med fotbollsgymnasiet då?
– Jag brukar vara med på ett styrkepass i skolan, men annars är det A-laget som gäller nu.
En relevant fråga är ju då hur du hanterar att vara den nya, unga, stora talangen som alla berömmer. Finns det en press i det, eller kan du hantera omgivningen och eventuella krav?
– Jag fokuserar mycket på mina egna mål och mina krav som jag och tränarna har på mig, så jag tänker inte på det så mycket egentligen, jag försöker bara utvecklas och ta det i min takt. Men jag ställer ganska höga krav på mig själv, jag vill alltid prestera bra.
Bea började spela fotboll i Stattena, som sjuåring. I den anrika Helsingborgsklubben spelade hon tills hon var 13. Då blev det byte av klubb, då till Fortuna FF där hon spelade i ett och ett halvt år innan hon flyttade till sydligare breddgrader.
– I Fortuna hade vi ett samarbete med FC Rosengård. Några av FCR:s tränare var hos oss och höll i träningspass och sen fick jag och några andra spelare komma ner och träna ett pass i veckan med dem, detta var hösten 2019. Efter ett halvår kändes det som en bra utmaning att gå till FC Rosengård och då började jag träna med dem på heltid. Då hade jag känt på lite och tränat med klubben och jag hade dessutom en klubbkompis som också gick över, det kändes som en extra trygghet.
När man som åskådare ser Bea på plan får man en känsla av att hon är äldre än vad hon är, att hon har stor erfarenhet av seniorspel. Hon tar för sig och spelar med självförtroende. Vad tycker hon själv är hennes spetskvaliteter?
– Jag gillar ju att ha bollen, är hyfsad i passningsspelet och har bra teknik. Det är så bra här i FC Rosengård, tempot på träningarna är så högt, man blir då bra förberedd på vad som kommer på matchen sen. Men jag vill förbättra mitt försvarsspel, både positionering och att kunna vinna fler dueller. Likadant med styrkan, för att kunna hålla ifrån och så vill jag bli bättre framåt.
Får du bra pepp av de andra i laget?
– Jadå! Alla i laget är jättehjälpsamma och försöker ge mig tips och råd, jag lär mig mycket av dem.
Nyligen har F16-landslaget spelat EM-kval 1 mot Frankrike, Italien och Wales. Bea fanns med i gänget som vann gruppen.
– Det var faktiskt en väldigt bra prestation eftersom vi var tredjeseedade i gruppen. Och både Frankrike och Italien är jättebra lag med duktiga spelare. Så det var bra av oss och nu väntar EM-kval 2 i mars. Eftersom vi kom etta i gruppen blev vi också toppseedade. Det ger oss en hyfsad chans att kunna ta oss till EM, det är målet alla har. Om man vinner gruppen där så tar man sig till EM i Bosnien som spelas nästa sommar. Så vi har skaffat oss en bättre position för att kunna göra det.
Bea bor hemma i Helsingborg hos föräldrarna, ”nära Olympia” inflikar hon och det känns helt självklart att den geografiska referensen blir till stadens stora idrottsanläggning. På morgnarna åker hon till träningen i Malmö och går därefter till skolan. När hon kommer till skolan har klasskamraterna redan varit där några timmar. Det betyder att Bea måste ta igen två timmars undervisning per dag på hemmaplan. Det gör hon på kvällar och helger.
Får du försaka socialt umgänge för den sakens skull?
– Det skulle jag inte säga. Jag är ju med mina kompisar i skolan, så jag känner inte att jag missar något precis.
Bea, du må vara ung, men berätta om ett härligt minne från ditt fotbollsliv?
– Det måste vara nu när vi vann SM-guldet uppe i Piteå! Ingen på plan visste något om att vi vunnit hela allsvenskan så vid slutsignalen blev alla så otroligt glada. Vi bara körde och fortsatte spela och gjorde det vi skulle. Vi var så fokuserade på att vinna matchen mot Piteå.
Ålder: 16 år
Skola: Malmö Idrottsgymnasium, läser naturvetenskapligt program
Förebild:
– Jag brukar titta på spelare som har min position så jag har kollat mycket på Xavi och Iniesta. Jag tycker dom var väldigt bra fotbollsspelare. Seger, Cankovic och Öling här i FC Rosengård är också förebilder, jag brukar kolla på hur dom gör på matcherna. Framför allt försvarsspelet och hur de rör sig på plan.
En ledig dag:
– Då brukar jag vara med min familj, det blir inte så mycket tid för annat, det är mycket intensivt nu. Och så gillar jag att kolla på fotboll, gärna Manchester United.
Framtidsdrömmar:
– Jag vill etablera mig i FC Rosengård, komma in i laget och få mer speltid, det är målet just nu. I framtiden är det stora målet att spela i A-landslaget och kanske bli proffs i Europa i någon bra liga.