Rosengård vann på Kanalplan mot Svenska Mästarna Hammarby med 1-0, målskytt Momoko Tanikawa efter en drömpassning från Olivia Schough.

Tillsammans med nästan 3 000 Hammarbyfans fick jag se en häftig match mellan två lag som efter sex omgångar var obesegrade. Det var en match med mycket känslor och närkamper som det ska vara när två topplag möts. Rosengård började bäst och med stort självförtroende och med sitt fina passningsspel och med sitt höga presspel tog det nästan en halvtimme innan Hammarby kunde jobba sig in i matchen och skapa en vass målchans. Men det stod 0-0 i halvtid och min känsla var att det skulle bli tillfälligheter som skulle avgöra matchen. Hammarby kom ut till andra halvlek och visade sin publik att de är regerande svenska mästare. Känslan var att ett mål skulle komma för hemmalaget, därför kom det som en kalldusch när Rosengård stack upp och gjorde 0-1 när Momoko Tanikawa elegant gjorde sitt åttonde mål och befäste sin ledning i skytteligan. Men Hammarby kom snabbt tillbaka och skapade några vassa chanser, med en stolpträff och en nickmål som dömdes bort av domaren. Även om Hammarby har ett stort spelövertag i andra halvlek, vann Rosengård avsluten med 6-2, lite märkligt tycker jag, men visst hade Rosengård turen på sin sida, men så här är fotboll och över tjugosex omgångar så brukar tur och otur jämna ut sig.

Efter att mött båda tippade topplagen Häcken och Hammarby så är min bild att Hammarby är det bästa laget. Bäst organiserade och tydligare spelid. Nye tränare Martin Sjögren har redan satt sin prägel på hur de spelar och taktiskt sett lyckades Hammarby avslöja Rosengårds svagheter. Det blev tydligt att även om man leder OBOS Damallsvenskan och är obesegrade efter sju omgångar, så har tränare Joel Kjetselberg och teamet runt laget saker att jobba på om man vill vara med om guldracet ända fram till i november när serien avgörs.

Efter sju spelade omgångar toppar Rosengård OBOS Damallsvenska med sju vinster och jag måste vara ärlig och erkänna att även om jag trodde att laget skulle göra en bra vårsäsong, så har bollen verkligen rullat på rätt håll i alla matcher.  Många ställer sig frågan, vad som hänt senaste månaden med Rosengård. Det finns inte bara ett svar, men jag tror att en situation har gjort mycket för självförtroendet och att vi hittat ett vinnande spel. När Emma Jansson kvitterade i bortamatchen mot Linköping när vi möttes i Svenska Cupen. Ett mål som betydde 4-4, upplevde jag att laget växte och började tro på att allt jobb som man lagt under försäsongen började betala sig.  Självförtroende är viktigt i idrott och jag tror inte man kan trolla fram detta, utan det är något som kommer när alla i laget känner att man tror och jobba på samma sak.

En annan förklaring är att laget har kunnat spela match efter match utan att behöva byta en massa spelare på grund av skador. Men du kan inte trolla och vinna utan ha bra spelare och vara bra tränad. Alla parametrar har fallit på plats och det är nog den enkla förklaringen till framgångarna så här långt.

Läser att många börjar prata om Momoko Tanikawa som en ny världsspelare. Visst har hon förutsättningar och egenskaper som är unika för en så ung spelare. Men även om hon gjorde målet mot Hammarby så tycker jag att det inte var hennes bästa match så här långt. Ni tycker säkert att jag är tråkig, men jag väljer att inte höja någon spelare till skyarna, utan konstaterar att det var en lagseger.

Ni undrar säkert hur jag ser på det bortdömda målet? Jag har sett om situationen ett tjugotal gånger på Spiideo. Där tycker jag att det blir tydligare att det är frispark och domaren tar rätt beslut.

För att citera domarbasen Pernilla Larsson som uttalar sig i Expressen så är avblåsningen felaktig? Men beslutet är korrekt utifrån det domaren ser. Hon ska blåsa om hon tycker att det är en knuff som leder fram till nick i öppet mål. Vet inte om vi blir klokare efter Larssons uttalande?

Min bild är att momentet före den aktuella avblåsningen, är det en solklar frispark när Tanikawa görs ner, det tycks alla glömma bort i frustrationen.  Sedan blåser domaren frispark före att bollen passerar mållinjen, så om vi ska vara formella, så är det inget mål som hon tar bort.

Nu lägger vi locket på och vänder blad mot nästa omgång som innehåller många spännande matcher. Intressant blir mötet mellan Häcken och Hammarby. Där jag håller laget från Söderns höjder som favorit.

FC Rosengård gästas av Svenska Cupmästarna Piteå…. Senaste möten lagen emellan har varit målsnåla, och det kommer säkert även söndagens match att bli. Viktigt att Rosengård fortsätter att spela med glädje och framåtlutande som så här långt varit vinstgivande.

Avspark söndag 26 maj, Mors Dag, klockan 15:00

En liten tankar som smög sig in när jag satt på planen hem från Stockholms. Läste lovorden om Momoko Tanikawa och kom att tänka på alla internationella spelare som har spelat i FC Rosengård under mina år i klubben. Skulle Tanikawa platsa på en 10 i topplista över alla som burit Rosengårds matchtröja?

Här kommer min lista på de 10 bästa spelarna med utländsk bakgrund:

Manon Melis, Anja Mittag, Ramona Bachmaan, Thora Helgardottir, Sara Björk Gunnarsdottir, Glodis Perla Viggarsdottir, Lieke Martens, Jelena, Ali Relay och naturligtvis världsstjärnan Marta!

Vad tycker ni?

Ska vi redan nu placera in Tanikawa i den fina samlingen?