Hon BOOSTar Malmös ungdomar ut i arbetslivet

Det är lätt att hitta många olika putslustiga ingångar på en artikel om Ann Sigvant, ny verksamhetschef på Boost by FCR. En är att hon som tidigare delägare i ett bageri faktiskt numera har sin arbetsplats i Pågens tidigare huvudkontor. En annan är att hon som gammal bordtennisspelare i sin nya chefsposition har många bollar i luften.

Trots pandemin är det full verksamhet i Boosts lokaler på Lantmannagatan i Malmö. Olika medarbetare rör sig på arbetsplatsen, även om deltagarna just nu på grund av omständigheterna oftast nås på telefon eller via digitala möten.

Ann Sigvant är alldeles nybliven verksamhetschef och tar emot i ett ljust mötesrum som andas både modernitet och en designdröm á la 1960-tal. Hon ger oss sin bakgrund, berättar om hur hon växte upp i Bromölla och sedan jobbade på SE-banken i 25 år för att därefter starta upp ett industribageri med 300 medarbetare, tillsammans med sin man.

– Det arbetade vi med i sju, åtta år, men jag har alltid intresserat mig för rättvisefrågor och velat jobba mer med människor. Så när mina fyra barn var utflugna så kände jag att det var dags för mig att jobba med något som gör skillnad berättar Ann.

Sedan tidigare hade Ann kontakt med Fryshuset och började arbeta där som marknadsansvarig. Inom ramen för det arbetet träffade hon Sylvia Morfiadakis som en gång grundade Boost by FCR.
När projektet tagit slut och Ann var tillgänglig kontaktade hon Sylvia och aviserade sitt intresse.  Det ledde till en förfrågan om att bli projektledare på Boost, i ett IOP-projekt som hette Next och samarbetade med Malmö stad. Det ville Ann gärna.

Efter de tre projektåren blev det en fortsättning där hon arbetade i projektet Kick off med nyanlända kvinnor som skulle lära känna sitt nya land och komma närmare arbetsmarknaden.

– Det var ganska utmanande eftersom alla deltagarna bara talade sitt eget språk. Jag kunde aldrig tala med deltagarna utan tolk. Men det var också jätteinspirerande och mycket spännande. Gruppen bestod till en tredjedel av kvinnor som var analfabeter. De kunde alltså inte läsa och skriva på sitt eget språk och vi insåg att vägen var väldigt lång. Det var väldigt fina människor och många av dom hade mycket med sig i bagaget.

Projektet var samhällsorienterande och förberedande. Ann var mycket ute med gruppen och visade var allting fanns, från barnmorska till vårdcentral. Meningen var att kvinnorna skulle komma in i det svenska samhället och lära sig språket. Tillsammans hade man workshops och föreläsningar som översattes till arabiska. I gruppen pratade man om jämställdhet och om hur kvinnor i Sverige har samma möjligheter som män.

Därefter jobbade Ann i ett annat projekt som hette Connect by FCR. Där handlade det om att få utlandsfödda kvinnor – alltså inte nyanlända – att komma närmare arbetsmarknaden.

– Vi jobbade med att få arbetsgivarna att förstå att det kan finnas små hinder för utlandsfödda kvinnor, men att vi ska arbeta med de hindren för att kvinnorna ska komma ut på arbetsmarknaden. Vi skapade kontaktytor och jobbade mycket med arbetsförberedande.

Projektet tog slut vid årsskiftet och samtidigt skedde en omorganisation på Boost. Ann fick frågan om hon ville bli verksamhetschef och det ville hon – det var ett snabbt beslut och sådana är hon van att ta. Från bageritiden och personalansvaret där tog hon också med sig sina idéer om delaktighet.

– Där gällde det att få produktion, försäljning och administration att förstå att dom var lika viktiga och att alla skulle ta ansvar. Den som packar brödet är lika viktig som den som säljer brödet i butiken eller den som fakturerar. Alla har en del i processen och ska känna att dom har ansvar.
Allt detta försöker hon nu implementera i Boost, som från början var ett enda stort projekt men som nu är flera. Det innebär också att en av uppgifterna är att samordna verksamheten och att försöka få alla mot samma mål.

Vilka är det då som kommer till Boost? Målgruppen är framförallt ungdomar mellan 18-29 år och kan ha misslyckade studieresultat bakom sig, lida av psykisk ohälsa eller vara en bit från arbetsmarknaden.  Åter andra står väldigt nära arbetsmarknaden. Deltagarna är 300 och det finns 37 medarbetare. Motivationsstärkande program används i projekten och hjälp med rutiner och struktur. Även träning och hjälp med balans i kost och sömn erbjuds åt deltagarna innan de kan tas till rekrytering. Deltagarna är inskrivna allt ifrån två veckor till ett år. Varje vecka skrivs några ut och nya skrivs in. Det är höga resultat på deltagare som kommer ut i arbete.

– Trots coronan är det varannan deltagare som kommer ut i självförsörjning nu berättar Ann. ”När det gäller resultat för självförsörjning räknar vi både arbete och studier. Vårt mål är att försöka höja och stärka ungdomarna. En del ger sig faktiskt i kast med studier trots att de kommit hit för att de vill ha jobb”.

Ann berömmer också sina duktiga medarbetare, studie- och yrkesvägledare och socionomer som har hand om ungdomarna.

– Mitt mål är att alla på Boost ska känna sig lika viktiga och lika delaktiga. Alla kan ta ansvar och alla kan ta initiativ. Det är en spännande organisation som vi hoppas vi kan utveckla och bygga ihop med hela FC Rosengård och arbeta med våra samarbetspartners. Det kan hjälpa oss att få nya arbetsgivare åt deltagarna.

När fotografen ska ta några avslutande bilder ser vi ett bordtennisbord i lokalerna. Då kryper det fram att den generellt väldigt idrottsintresserade verksamhetschefen i yngre dagar faktiskt spelat bordtennis på högsta nivå, med elitseriespel i Mörrum. Bildvalet blir plötsligt givet. Och Ann ställer upp på en match mot den som skrivit dessa rader. Och avslöjar att hon faktiskt börjat motionsspela igen.
Konklusionen blir denna – om chefen är lika bra på sitt jobb som på att hantera ett racket så går Boost by FCR mot mycket ljusa tider.

De senaste inläggen: