Matchkoll: Linköpings FC – FCR

Dags för allsvensk premiär och tempen börjar stiga inför avspark. Vi ringde upp Linköpings FC:s Nilla Fischer som ju har erfarenhet av spel i båda föreningarna och lyssnade lite med henne om hur hon ser på säsongen.
Hej Nilla! Allra först – grattis till en fantastiskt fint genomförd landskamp mot USA!
– Tack, tack, det var väldigt kul att spela! Det är ju härligt att möta de bästa lagen; USA, Tyskland, Frankrike – de matcherna är de roligaste. Och även om det bara var en träningsmatch så var det en stor utmaning. Jag tycker vi har en förbättringspotential, men vi gjorde en bra insats.
Hur känns det i kroppen?
– Det känns bra, jag har ju fått en hel försäsong utan skador – ta i trä – och har kunnat träna till 100%. Men visst, det är klart att det känns att jag är 36…
Lustigt att du säger det. Jag satt just och tittade på Linköpings trupp. Ni har ett ungt lag, bara två spelare är födda på 80-talet och du är en av dem. Hur känns det att vara äldst?
– Det är ju lite skillnad på var man befinner sig i livet. Det är likadant i landslaget, när jag sitter och pratar husköp med Seger och ”Sempan” (Linda Sembrant) så är det ju andra i laget som fortfarande bor hemma och får frukosten serverad på morgonen. Det är då jag inser att jag är gammal i detta sammanhang. På plan hänger jag med, men utanför plan vet jag inte om jag hänger med längre med Tik Tok och sociala medier. Men jag gör mitt bästa.
Du har ett OS att se fram emot i sommar, vilket i ordningen blir det?
– Det blir i så fall mitt fjärde OS, jag har tio mästerskap totalt, det börjar bli några stycken. Det är fortfarande långt till OS, men det är klart ett bra kvitto för oss med den här USA-matchen. Just nu kan vi tävla mot världsmästarna och utmana dem. Sen ska vi prestera på samma sätt och förhoppningsvis ännu bättre i OS.
Linköping blev fyra i damallsvenskan i fjol, vilka är ambitionerna 2021?
– Vi vill vara med och slåss i toppen och utmana. Vi tycker att FC Rosengård och BK Häcken får ses som favoriter men vi vill vara bättre än förra året. Inte så många lag har en stor trupp i år, så det kommer att handla om vilket lag som får minst skador tror jag. Hur mycket man kan använda hela truppen. Men vi siktar högt!
Och för din egen del, vad har du för målsättning?
– Såklart att spela varje match för klubblaget och att jag sett till helheten ska vara bättre än i fjol. I år har jag ju kunnat träna ordentligt och det behövs, jag är ingen lättränad person.
I år har ni nya tränare i Andrée Jeglertz och Malin Levenstad – vad betyder det för er?
– Andrée har ju en erfarenhet som få tränare har, både internationellt och nationellt och både på herr- och damsidan. Malin kommer ju precis från eget spel så hon kan sätta sig in i spelarnas situation mer än vad många andra tränare kan göra. Båda två kräver att vi är där till 100% och är på oss om de tycker att vi är lite off på träningarna. Sen får man utvärdera längre fram om det ger resultat redan i år. Men det är en spännande kombination med de två, båda är bestämda och tydliga med vad de vill.
På det personliga planet, i fjol när vi pratades vid berättade du om din nya hobby, du höll på att odla tomater och gurkor på tomten. Hur går det med odlingarna i år?
– Du, det går bra. Jag var ute och satte morotsfrön igår, trots att det varit lite nattfrost. Jag la en fiberduk över. Och så har jag planterat om en del tomatplantor och chili och basilika. Potatisen ligger och groddar till sig. Jag har planerat och köpt flera olika sorters potatis så att de ska komma jämnt över säsongen. Och i år tänkte jag ha lite fler odlingsbäddar och öka produktionen. Det är kul med odlingarna, skönt att vara ute och mysigt att gå och plocka lite örter i trädgården. I år ska jag anta utmaningen – när restriktionerna hävs – att bjuda hem laget på grillkväll med mina egenodlade grödor!

Bild: FC Rosengård chockade Linköpings FC på hemmaplan 2020 och vann med hela 7–1. På bilden är det Mimmi Larsson som överlistar Nilla Fischer.

Text: Jeanette Rosengren
Foto: Urszula Striner