Nyförvärvet Dylan tror på bra sammanhållning

Herrlagets nyförvärv Dylan Kosik Sulaiman började spela fotboll som femåring hemma i Västerås. Hans största förebild som ung var ”den gamle Ronaldo” som han säger, alltså den brasilianske landslagsspelaren som firade stora triumfer i VM 2002 där han bland annat blev skyttekung. Och målfabrikationen har de gemensamt, statistiken talar ett tydligt språk. Tretton mål blev det i fjol i division 1 för Dylan och hittills har han hunnit med att näta även i FC Rosengård.

Dylan växte upp i Västerås i en internationell familj, mamman är från Polen och pappan från Kurdistan. Han spelade i olika Västeråsklubbar, ”mest har det varit Skiljebo och Västerås SK” men höll sig i de västmanländska hemtrakterna tills han åkte till USA för att studera i ett halvår. Efter ytterligare några säsonger i Västerås SK gick sen flyttlasset vidare till Lund där han började plugga. Dylan har nu dubbla examina, är utbildad socionom och kriminolog, och arbetar sedan några år på Hassela som familjebehandlare.

– Socialtjänsten skickar uppdrag till oss när olika familjer behöver hjälp, det kan röra sig om skolproblem, hemmasittare, drogproblem eller psykisk ohälsa berättar han. ”Alla våra ungdomar bor antingen hemma hos sina föräldrar, släktingar eller på familje- eller HVB-hem. Det är ett väldigt varierande och intressant arbete. Alla familjer är ju unika på sitt sätt, vilket gör att man alltid måste tänka till. Det som fungerar för en familj kanske inte alls fungerar för en annan. Det innebär att man lär sig väldigt mycket om olika människor och kulturer.”

Om vi nu vänder blicken från det civila jobbet till det mer fysiska och skärskådar dig som spelare, det där med att göra mål verkar vara din grej?
– Ja, det där har kommit nu på slutet faktiskt. Förra säsongen var bäst hittills rent poängmässigt och förhoppningsvis ska det hålla i sig.

Du kommer senast från division 1-spel, hur kom det sig att du valde FC Rosengård?
– Jag och FC Rosengård hade en dialog förra säsongen också, men då blev det inget, jag var inte riktigt klar med division 1-fotbollen då och i slutet av förra säsongen fick jag mitt andra barn och då blev det lite andra prioriteringar. Då var det mycket med att få ihop det rent praktiskt och logistiskt med jobb och familj. Och det är bättre med division 2, för det är kortare resor, men jag kände också att jag hade varit i Torn i tre år och det är en annan satsning här än där. Här är det mycket ambition, man vill uppåt i serierna.

Säsongen har ju precis börjat, men hur tycker du att försäsongen har varit? Ni torskade mot ditt gamla lag Torn, men du var inte med i den matchen?
– Jag hade stukat foten faktiskt, så jag kunde inte vara med. Annars har försäsongen varit bra, med lagom många matcher för min del. För mig personligen gör det att jag kommer in med mer motivation. Någon försäsong spelade vi elva träningsmatcher och jag spelade i princip alla, så jag tycker det har varit bättre balans här.

– Vi var i Turkiet på träningsläger i en vecka strax innan serien började, ett väldigt bra och trevligt läger. Där mötte vi ett ukrainskt lag, ett väldigt bra lag som tidigare har spelat i Champions League. De hade varit där i 1,5 månad och satt fast där mer eller mindre, så vi fick till en match. Men vi behöver inte prata om resultatet…Oavsett så hade vi tur med vädret också, så jag, Hannes Cederholm och Linus Fridolf spelade golf två gånger, vilket var mycket uppskattat.

Vilka spetskvaliteter har ni i laget om du får säga din mening?
– Jag tror att spetsen är just att ganska många är kvar från förra året. Laget har stommen kvar och ett eget spel. Och vi har väldigt bra sammanhållning vilket i det långa loppet är väldigt viktigt.

Och du själv, vilken roll tar du i laget?
– Som spelare är jag ganska allround, jag kan spela på mittfältet, anfallare eller ytter. Nu har jag blivit lite äldre och orkar inte springa lika mycket, så central forward brukar funka…skratt…där måste jag pressa men behöver inte jobba hem lika mycket. Jag skulle nog säga att jag har bra avslut och tar jobbet för laget. Jag är kanske inte den bästa huvudspelaren, men jag gör alltid mitt yttersta.

Hur mycket fotboll ser du?
– Jag skulle nog säga att jag kollar ganska mycket, såklart följer jag mästerskap och Champions League, men också Premier League. Sen spelar jag Fantasy Premier League som är ett spel där man har en elva som man väljer ut. Det går ut på att generera mycket poäng så det blir att man följer lite udda matcher live, sådana som jag kanske inte hade följt förut. Vi har en intern tävling i det spelet, jag och några kompisar.

Fakta: Dylan Kosik Sulaiman

Född: 1993

Familj:
– Sambo och två barn. Min sambo är också socionom och arbetar som kurator på en skola.

Bor:
– I Lund, men Malmö är också en fin stad, helst om somrarna. Jag gillar Ribban och Västra Hamnen.

Hur ser en träningsvecka ut?
– Runt 4–5 träningar plus match brukar det bli. Jag jobbar ju heltid och har familj, så alla veckor har jag inte lyckats få ihop alla träningspass. Men då har jag kunnat köra på egen hand, det är skönt att det har gått att lösa.

Om du fick vara tränare för en dag, hur skulle du lägga upp ett träningspass?
– Jag skulle nog börja med lite kvadraten, engelska kvadraten, och sen kanske lite possession och sen spel. Bollen är alltid med!

De senaste inläggen: