Poängdrottningen Schough inför VM

Publicerad: 7 juli 2023 / Text: Jeanette Rosengren / Fotograf: Urszula Striner

Vi tog med Olivia Schough till Pildammsparken för både fotografering och intervju. Det blev en spännande eftermiddag med en av OBOS Damallsvenskans just nu hetaste spelare. Olivia toppar poängligan, leder skytteligan och är uttagen i VM-truppen som den 8 juli sätter sig på flyget för en lång, händelserik sommar i Australien och Nya Zeeland.

Småfåglarna kvittrar intensivt i den klorofyllstinna grönskan när fotografen mäter ljuset. Olivia Schough är uppflugen i ekotemplet, den reminiscens från Baltiska utställningen 1914 som är ett av parkens landmärken. Vi pratar om hur fotbollen förändrats över tid, för inte särskilt många år sedan var det här i parken som spelarna sprang och sprang tills de fick blodsmak i munnen under de vintermånader då uppbyggnadsträningen tog form. Tiderna har förändrats och numera har lagen inte alls den typen av träning. Under träning och match mäts det i stället hur mycket spelaren springer, med teknikens hjälp har alltså pulsandet i snön förpassats till ett minimum.

Vi ska börja i dur och prata om din målform i klubblaget! Du leder skytteligan i OBOS Damallsvenskan. Hittills har du gjort 12 mål på 16 matcher, varav två är straffmål, dessutom har du gjort nio assists och tillika startat i alla matcherna. Hur är din känsla?
– Jag är väldigt glad och tacksam över att jag ända sedan jag kom till FC Rosengård har spelat varje match, det är ingenting jag tar för givet så jag njuter av att jag kan spela fotboll. Jag tror att det är något som märks, att jag verkligen trivs. Formen kommer inte av sig själv utan det är mycket som ska bockas av för att det ska funka. Jag behöver må bra och ha en bra arbetsplats att vara på, och det har jag verkligen. Dessutom behövs bra lagkamrater och en tro på mig själv och så klart det hårda jobbet i att ta hand om kroppen.

Vi ska återkomma till allt det där, men låt oss stanna kvar i målfabricerande en stund.  Har du ett favoritmål bland dessa 12?
– Kvitteringen mot BK Häcken i slutet kändes speciellt. Särskilt för att vi låg under med 0–2. Häcken är ett väldigt bra lag och detta var under vår process att förändras efter starten vi fick i allsvenskan. Vi gick in i andra halvlek med ett 0–2-underläge och gav oss inte utan fortsatte att jobba. Vi fick en reducering tidigt och så kunde jag då kvittera på stopptid. Det kan jag nog säga är mitt favoritmål hittills!

Du har ett fint samarbete med bland annat Olivia Holdt som häromdagen hyllade dig som en stor medspelare.
– Att vara framspelare har alltid varit min spets tidigare och jag är glad att jag fått upp assisten nu, jag vill alltid ligga högt uppe med assists. Jag är självklart jätteglad att jag kan göra mål också, men det är faktiskt först nu sedan jag kom till FC Rosengård som jag har börjat göra mål på riktigt. Innan dess så såg jag mig själv mest som en framspelare, så jag är glad att kunna bibehålla det också. Det viktigaste är förstås att vinna matcher, men jag är glad att kunna bidra med både mål och assists.

Mot KIF Örebro gjorde du ju exempelvis en perfekt framspelning till Olivia Holdts mål, en variant där du lika väl hade kunnat avancera fram själv, men valde att passa.
– Jag har alltid tittat på mina lagkamrater, alltid gjort allt för att försöka göra det enklare för dem. Den stora skillnaden sedan jag kom hit är att jag också har börjat att se målet. Tidigare var det verkligen så att jag tyckte att jag var bättre på att passa. Nu ser jag målet mycket mer och tänker att jag kan göra mål oftare än vad jag gjorde förut. Det är en stor anledning till att jag spelar bättre fotboll nu, att jag fått in båda ”tänken”. Det började redan under min sista säsong i Djurgården, då tänkte jag att om jag vill att min karriär ska fortsätta uppåt så måste jag göra fler poäng. Det var ju svårare i Djurgården, men jag ändrade mitt mind set och tänkte att jag ska fixa detta, jag ska utmana och vara lite mer ego, även om det är ett ord jag egentligen inte gillar. Det tänket har jag tagit med mig till Rosengård.

Du har ju varit i form ända sedan du kom hit, men du ”levlar” hela tiden och det funkar uppenbarligen bra i ditt liv just nu. Vad är det som gör att det blir så?
– Jag har varit med om många motgångar under karriären och lärt mig mycket av alla dessa. Sedan jag kom hit så har det bara flutit på och jag har kvar allt det jag lärt mig under alla åren, det har jag i ryggsäcken och jag påminner mig om det så att jag inte glömmer bort det jag har lärt mig. Tack vare allt detta så behöver jag inte jobba med en massa extra, det kan jag ju redan. Och nu är jag här i Sveriges bästa klubb och kan bara leva ut! Jag är jätteglad över att vara här och kunna leverera i den klubben jag alltid har längtat och suktat efter att få spela i. Även om jag har spelat i andra klubbar har jag alltid sett upp till FC Rosengård, men jag har förstått att de inte tar vilken spelare som helst. Så när jag fick möjligheten så förstod jag att nu är jag tillräckligt bra för att kunna spela här. Då gäller det att inte vara nöjd utan att ge föreningen det de har investerat i.

Är det förknippat med press?
– Man lever med en ständig press egentligen. Men det har jag vant mig vid och det är bra för att inte slappna av för mycket, då tror jag att det är lätt hänt att man inte tar det på största allvar.

Ta med oss en dag i ditt liv som professionell fotbollsspelare. Hur ser den ut från det att klockan ringer på morgonen tills du går och lägger dig?
– Klockan ringer alltid 07,30, men beroende på hur trött jag är så kan jag ligga kvar en stund och morna mig. Jag går aldrig upp senare än 08.00. Sen är det upp och fixa fejset och så är det frukost vid 08,30. Frukost är det målet jag har svårast för att äta. Jag äter alltid, men behöver variera frukosten för att få med allt jag behöver. Det kan vara flingor och mackor, eller gröt och juice. Sen sitter jag framför teven och myser med frukosten och mitt kaffe tills jag börjar röra på mig igen vid 09,00. Då borstar jag tänderna och planerar dagen. Jag cyklar till träningen strax innan 09,30. Mötet brukar börja vid 10,00 eller kvart över tio och jag brukar vara där innan så att jag är färdig och ombytt och har fått ordning på allt innan det börjar. Jag vill ju vara fit för det som är viktigast på dagen och det är träningen. Efter mötet är det en halvtimmes aktivering i gymmet. Då går jag igenom hela min kropp och stretchar den. Den rutinen har jag haft sedan jag var 17 år gammal. Då lärde Jane Törnqvist, som då var fystränare, hela laget i Kopparbergs/Göteborgs FC hur man tar hand om kroppen med stretching. Därefter är det aktiveringsövningar, lite styrka och så börjar träningen vid 11,00. Vi tränar till 12,30–13,00 och därefter är det vissa dagar gym direkt efter träningen i ungefär en halvtimma. När vi är klara med det duschar jag och sen är det lunch. Ibland får vi lunch men de andra dagarna tar jag med mig egen och äter på Malmö IP. Jag gillar att känna att jag är på mitt arbete och varvar ner efter lunchen, dricker kaffe och snackar med folk. Det är det som är så härligt här, att man kan sitta inne och snacka med ledarna på kansliet, man är som en familj. Vid 15-tiden brukar jag åka hem. Om jag är trött åker jag hem direkt, annars kanske jag gör något ärende på stan. Väl hemma lägger jag mig på soffan en stund och tar sedan hand om det som eventuellt behöver göras. Sen lagar jag mat och kollar på serier eller något bra teveprogram. Eftersom jag har svårt för att äta frukost så äter jag alltid kvällsmål vid 21,30 för att boosta kroppen lite mer. Vid 23-tiden är det läggdags!

Jag förstår att det är väldigt noga med maten, din kropp är ju ditt arbetsredskap. När du själv lagar mat, tänker du mycket på vad du behöver äta?
– Efter match är det lättare att få i sig något med fett i, det kan vara en burgare eller pizza. Jag har lärt mig att det viktiga är att få i sig mat, oavsett vilken. Det kan vara väldigt svårt att äta direkt efter match. Maten jag lagar hemma är väldigt anpassad efter vad vi behöver äta.

Hur noga är du med sömn och återhämtning?
– Behöver jag komma ner i varv under dagen brukar jag lägga mig på min spikmatta, det tycker min kropp är skönt och så kommer jag snabbare ner i varv. Eller så läser jag böcker. Hela tiden tänker jag på vad jag kan göra som gör att jag återhämtar mig snabbt. ”Hur mår jag idag, orkar jag göra ärenden på stan, orkar jag gå ut och äta?” Igår var det middag ute och sedan bio, det låter ju inte så jobbigt men inte ens sådana saker orkar man alltid. Hela tiden måste jag fråga mig om jag orkar eftersom jag behöver vara pigg till träningen eller matchen dagen därpå. Det är ett ständigt ställningstagande. Det är det som är skönt med att ha semester, att man kan ta det lugnt med de bitarna. Då kan kroppen och huvudet slappna av lite, då kan jag passa på att göra fler aktiviteter för det gör ingenting om jag är trött dagen efter.

Nu blir det ju inte så mycket semester för din del i sommar, men det är väl bara kul?
– Ja, det är väldigt kul! Det finns för- och nackdelar med allt, men det här är bara fördelar.

Det är dags för ditt tredje världsmästerskap. När åker ni?
– Dagen efter matchen mot Linköping flyger vi från Köpenhamn till Nya Zeeland. Då har vi två veckor på plats där innan turneringen drar i gång den 23/7.

Det tar väl ett tag att komma ifrån jetlag och tidsomställning när ni väl har landat? Ni fick väl känna på det när ni spelade borta mot Australien i november förra året?
– Vi var där ganska kort tid då och det tog lång tid att ställa om kroppen. Det känns bra att ha gjort det, för jag gillar inte att flyga. Jag är inte rädd, men jag tycker inte om det. Därför är det så skönt att jag har gjort det en gång och vet hur det fungerar. Och jag vet också att det kommer att vara tufft de första dagarna. Det var bra för våra ledare att vi gjorde den resan, för nu vet de hur våra kroppar svarar. Det gick ju inte så bra när vi mötte Australien och det var garanterat för att vi inte var fit for fight just då.

Du har spelat 105 A-landskamper hittills, har mer än tio år i landslaget. Vilken av alla landskamper har varit roligast eller viktigast? Jag förutsätter att du kommer ihåg alla…
– Jag spelade nog inte ens i den matchen, men när vi vann kvartsfinalen mot Tyskland i VM, det är en match jag minns. Det var otroligt, äntligen vann vi mot Tyskland och sedan tog vi oss långt i den turneringen och avslutade med att vinna ett brons. Det var jäkligt stort. Det är ett tydligt minne, sen har jag personliga matcher som har varit kul för mig för att jag exempelvis gjort mål. Jag gjorde det avgörande målet mot Nederländerna, en match som tog oss till OS i Rio. Det är ett härligt minne såklart. Det finns ju många andra – att få starta en OS-final som jag fick göra i just Rio var också fantastiskt, även om vi förlorade matchen.

Er grupp består av Sydafrika, Italien och Argentina. Kan du säga något om motståndet?
– Sydafrika har några bra, tekniska spelare. Det känns som att vi har mött dem i gruppen hur många gånger som helst. Jag har dock ingen riktig aning om hur de ser ut just nu. Men jag är inte orolig för det, vi har ledare som tar fram allt material och de första veckorna innan matcherna börjar kommer vi att gå igenom allt det där. En bra dag tycker jag att vi ska vinna över alla tre lagen. Italien blir bättre och bättre, har tekniska duktiga kämpar. Argentina har jag aldrig mött, har ingen aning om hur deras lag är.

När man är borta så länge, visst måste det bli så att man är i en egen bubbla?
– Så är det och kontakten med övriga världen är inte jättestor. Särskilt när det är så stor skillnad rent tidsmässigt. Det blir mest SMS-kontakt med familj och vänner. Men samtidigt så är det så att när vi är i väg med landslaget så har vi en så himla härlig grupp, det är så mycket som händer och man är så mycket i sitt. Och det känns som att det är vi mot världen. Man bygger en väldigt nära relation med dem man är tillsammans med, det kan ju bli sex veckor tillsammans.

Och sex veckor hoppas vi ju att det blir. För vad står det i din kalender den 20/8?
– Det finns ingenting annat än en VM-final!

De senaste inläggen:

FCR x adidas Breaking Barriers

Matchkoll med: Håkan Wifvesson

Erling Analyserar: KDFF Borta

Lär känna FC Rosengårds nye medarbetare Axel Kaijalainen!

Emma Berglund är gravid!

Vill du få nyheter och reportage från FC Rosengård skickat till dig?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

 

© FC ROSENGÅRD