Många intryck när Football for Life:s Nomkhosis Zulu och Zinhle Mlungwana besökte Malmö
FC Rosengårds program Football for Life är viktigt och fungerar alldeles utmärkt. Det är Nomkhosis Zulu och Zinhle Mlungwana rörande överens om när de för första gången lämnat Sydafrika och besöker Malmö och FC Rosengård.
– Redan när jag träffade Anna Nyman (verksamhetsansvarig för programmet) 2008 såg jag att Football for Life kunde öppna dörrar för flickor som ville spela fotboll, inte bara med pojkarna utan i egna lag och på sina villkor, säger Nomkhosis Zulu.
Hon började arbeta i programmet ideellt och är sedan 2017 anställd på plats i distriktet uMkhanyakude.
Det är även Zinhle Mlungwana, som var med som spelare på den allra första träningen 2008 och nu är utbildad coach.
– Jag började spela som sexåring tillsammans med pojkar och var sedan med i februari 2008 på första träningen. Det är fantastiskt hur allt har utvecklats, säger hon.
Båda är dock noga med att betona att huvudsyftet inte är att fostra elit- och landslagsspelare. Det kommer kanske efterhand som allt annat växer. Viktigast är att ge unga flickor chansen att spela fotboll, utvecklas som personer och lyfta självförtroendet. Se att de vågar och att det ger resultat.
Plus utmana könsrollerna i ett mansdominerat samhälle.
– Resurserna och organisationen är fortfarande den stora skillnaden mellan Sydafrika och det vi sett här i Sverige. Hemma delar flickorna planer med pojkarna och då går pojkarna före. Därför är det bra att vi kunnat bygga upp en annan organisation. Vi behöver även förbättra träningen. I Sydafrika är det ofta långa pauser mellan momenten på träningarna och tempot är lågt. Här har FC Rosengård hela idrottsplatsen, en bra plan och ett bra lag, enas de och visar en bubblande entusiasm när de förbereder sig för att titta på derbyt mellan FC Rosengård och LB07.
– Det ska bli fantastiskt roligt! Vi känner till spelarna i laget lite och det ska bli en boost att äntligen få se dem i en match.
Under veckan de besökt Malmö har schemat varit fyllt av aktiviteter. De har bland mycket annat mött sponsorer, fått en rundvandring, studerat A-lagsträningarna och hållit i det avslutande passet på Summercampen för unga tjejer.
Men FC Rosengårds Jenny Damgaard har även plockat med en del lite udda aktiviteter, som att se på ishockey (träningsmatchen mellan Malmö Redhawks och HV71) och äta sill.
– Sillen var de mycket tveksamma till. I Sydafrika är det viktigt att koka och steka allt eftersom råa matvaror kan vara en stor fara och sill som vi äter är ju just rå, utan att vi tänker på det så mycket, säger Jenny Damgaard och berättar att hon även noga betonat att det är viktigt att ta med sig en jacka inför besöket i Malmö Isstadion.
Trots sommartemperaturen tycker nämligen Nomkhosis Zulu och Zinhle Mlungwana att det finns ytterligare en stor skillnad mellan Sydafrika och Malmö.
– Det är kallt här, säger de och nästan ryser när alla de säger det till automatiskt med ett stort leende berättar att det kan bli väldigt mycket kallare än en regnig augustidag.
Fast det de suger i och lär sig av är de fotbollsmässiga skillnaderna. Mycket kan de ta med sig hem, men inte allt.
– I Sydafrika skjutsar föräldrarna inte barnen till träningarna och det sitter aldrig några föräldrar kring planen och tittar. Om vi ska få dit flickorna måste vi hämta dem. Egentligen är det inte så konstigt. Vi jobbar med hela distriktet uMkhanyakude som underlag och det är stora avstånd, betonar Nomkhosis Zulu.
Det bor ca 12 miljoner i provinsen KwaZulu Natal där distriktet uMkhanyakude ligger. Ett rätt hyfsat upptagningsområde.
Där Football for Life har lyft nivån på flick- och damfotbollen rejält och gett många som annars aldrig hade fått spela organiserad fotboll möjligheten att göra det. Nomkhosis Zulu och Zinhle Mlungwana är alltså heltidsanställda, men totalt jobbar ett 60-tal ledare med en bit över 1000 unga tjejer.
– Och vi har tillgång till alla de drygt 500 skolorna i vårt distrikt. När jag tittar på våra spelare är de mycket unga och jag vet att det kommer att dröja innan någon kan spela i den högsta ligan eller landslaget, om det händer. Men vi blir bättre, de blir bättre, vi visar att flickor kan göra många saker som de annars inte gjort och allting kan vi tacka FC Rosengård och Football for Life för, säger Nomkhosis Zulu.
– Jag trodde aldrig att jag skulle kunna bli tränare. Nu är jag det, fyller Zinhle Mlungwana på.
Text: Ole Törner, Skånesport