”Vi har riktigt bra sammanhållning och motivationen är att komma hit och träffa grabbarna”

Energiknippet och mittbacken Hannes Cederholm berättar om sin fotbollsresa, elitsatsningen och om sina Usain Bolt-löpningar. Och om planerna på både en golf- och en chefskarriär i framtiden.

Hannes Cederholm är en man i sina bästa år – 25 födelsedagar har han firat hittills – men trots sin ungdom är han en av de äldre i FC Rosengårds herrlag.  Och han berättar att han lever för att leda, styra och ställa.

– Ja, jag tycker det är väldigt kul. Jag försöker hjälpa grabbarna och har fått den rollen ännu mer i år, så det är min drivkraft att komma hit och hjälpa till med det jag kan, lyssna och lära mig av de andra och ha kul!

Hannes kommer från en väldigt idrottsintresserad familj. Båda hans föräldrar har spelat fotboll och systern likaså.

– Mina föräldrar är de mest trogna FC Rosengårds-supporters som finns! De åker land och rike runt och kollar på oss i herrlaget. Vi är familjekära också. Senast igår satt vi tillsammans hemma hos föräldrarna och kollade på Champions League tillsammans.

Uppvuxen i Riseberga började han i Husie IF:s fotbollsskola redan som fyraåring. Några år senare blev det Kvarnby IK och där spelade han fram till 14 års ålder. Ett bra kompisgäng blev ett framgångsrikt ungdomslag, ett sådant som blev inviterat till diverse inbjudningsturneringar.  I sjunde klass började Hannes i MFF:s akademi och började då också spela hos Di Blåe.

– När jag var i 14-årsåldern så började jag förstå att jag var helt okej som spelare. Då satsade jag jättemycket. Jag utvecklades mest när jag bytte från att vara anfallare till att bli mittback. Men det steget tog jag sent, som 16-åring. Jag stagnerade i anfallet och höll inte riktigt måttet. Då hade jag en dialog med mina tränare och testade som back. Det gick bra och jag tyckte det var roligt.

Förändringen bar frukt. På bara ett halvår gick Hannes från att inte ens vara uttagen i Skånelaget till en landslagsplats i sin årskull. Ett profilstarkt landslag med många namn som nått höga höjder, flera av dem har Hannes fortfarande kontakt med. Med tiden blev det för tuff konkurrens i Malmö FF. Hannes tränade mycket med A-laget det sista året, men förklarar att han inte höll måttet, utvecklingen planade ut. Då var han 18.

– Det var så enkelt att tränaren till slut sa: Han där är bättre än du, han tar den här platsen. Och så fick Franz Brorsson spela i stället för mig. Igår spelade han i Champions League mot Juventus… Men Franz är en nära vän till mig och han har gjort det jättebra. Det var inte svårare än så.

Men hur tog du det som 18-åring, blev du inte fullständigt knäckt?

– Jag var rätt irriterad just då, men innerst inne fattade jag att jag inte hade presterat. Så jag försökte att inte bry mig så mycket. Jag gick till Lunds BK i division 1 och försökte ställa om lite mentalt i stället. Vi åkte dock ut den säsongen och spelar man back och kommer sist i serien så är man inte så attraktiv, säger Hannes med ett skratt.

Han valde att testa provspelningar utomlands. Det kändes inte rätt för honom och något proffsspel blev det inte – den gången. I stället vände han tillbaka till Malmö och spel i Prespa Birlik, för att han ville fortsätta på division 1-nivå. Men även det året grinade oturen Hannes i ansiktet.

– Två säsonger i rad var jag med och trillade ner från division 1. Sen fick jag en chans att flytta till Norge och leva på fotbollen och satsa fullt ut. Jag spelade i ett lag som heter Brattvåg och ligger strax norr om Ålesund. Där spelade jag i drygt ett år. Sen tappade jag motivationen för fotbollen, det gick inte riktigt som jag hade tänkt. Jag var inte bra, jag kände att det var ensamt. Min dåvarande flickvän och jag fick bo isär. Så jag flyttade hem igen och gick tillbaka till Prespa Birlik som nu spelade i division 2.

Där och då kände Hannes att fotboll på elitnivå inte var så extremt viktigt längre. Året därpå hörde FC Rosengårds dåvarande sportchef Valentino Lai av sig och nu är det fjärde säsongen som Hannes spelar i föreningen. När han får frågan om hur han skulle beskriva årets upplaga av herrlaget tvekar han inte en sekund.

– För att vara väldigt rak och ärlig så har vi kanske inte ett på pappret lika bra lag i år som tidigare år. Då har vi haft många profilstarka Malmöspelare, men vi har inte fått ihop det som lag. Men det har vi verkligen fått i år. Så vi har lätt det bästa laget i år om man tittar på helheten. Vi har riktigt, riktigt bra sammanhållning och motivationen är att komma hit och träffa grabbarna. Vi har ett så härligt lag och det har jag saknat tidigare.

Trots att pandemin satt många käppar i hjulet för lagets sociala träffar berättar Hannes att man varit ute och käkat tillsammans några gånger och poängterar hur viktigt det är att spelarna hänger med varandra på fritiden ibland för att lära känna varandra som människor.

– Vi har varit lite för hagalna tidigare, det ska gå bra snabbt, vi har tänkt alldeles för kortsiktigt. Vi måste bygga från grunden, ett lag som fungerar och har bra sammanhållning. Såklart vill man vinna alla matcher och man vill vinna serien, särskilt nu när man är med i racet. Innan matcherna brukar jag alltid säga till alla i laget att vi ska vara positiva mot varandra och det har vi varit på ett helt perfekt sätt i år.

Är du lagkapten? Du låter som en sådan när du pratar!

– Linus Fridolf är kapten och han är min bästa vän, så jag hjälper honom. Vi vinner mycket på att kämpa och kriga för varandra och fungera som ett lag. Varje match vi har vunnit har vi haft en harmonisk stämning i laget.

När man gör research på dig genom att söka på nätet kommer det upp fina superlativer: poängräddare och matchvinnare för att nämna några.

– Oj, kan det ha varit så att jag hjälpt andra laget till poäng när jag gjort självmål? Skämt åsido – jag vet inte vilka matcher det gäller, men jag har faktiskt gjort mål i ett par matcher i år och fixat två straffar hittills. Såna Usain Bolt-löpningar jag gjorde! Jag fick bollen på egen planhalva och bara tänkte: ”Nu kör jag!”. Så jag rusade från min mittbacksposition rakt genom hela laget och sen klippte dom mig och så blev det straff. Det var faktiskt två helt identiska situationer.

När dessa rader skrivs är det nio matcher kvar innan serien är slutspelad. Det är tufft och tight i toppen, det skiljer bara tre poäng mellan ettan och sexan.

– Det började knackigt för oss i våras. Sen hade vi sex raka vinster och då kom vi snabbt med i toppstriden. Men får man lite momentum och vinner så många matcher i rad så är man ju med i toppen.

Vi måste prata om den där andra idrotten också. Den som den amerikanske författaren Mark Twain avfärdade med onelinern: ”Golf är att förstöra en trevlig promenad”. För Hannes del började det för fem år sedan. Numera är han medlem i Barsebäcks golfklubb och spelar där eller på PGA i Bara, ofta tillsammans med lagkompisarna Linus Fridolf och Philip Cascalheira. Söndagarna är den enda lediga av veckans dagar för spelarna och då passar de ofta på att ta en runda.

– Den dagen jag lägger av med fotbollen kommer jag att vilja testa att komma in på den svenska golftouren och se hur bra jag kan bli, funderar Hannes.

Nåja, förhoppningsvis har han ett par fotbollsår kvar i sig innan det blir verklighet. Nu undrar jag avslutningsvis vad Hannes tycker är det bästa med FC Rosengård.

– Grabbarna i laget. Jag vill verkligen betona det, vi har en riktigt bra grupp i år!

Ahmed Zreim, som är administrativt ansvarig för alla pojklagen i FC Rosengård, stoppar mig på vägen ut från kansliet där den här intervjun görs.

– Du måste få med ett par saker här, säger han. ”Skriv att Hannes är en otroligt viktig person, inte bara på plan utan också i omklädningsrummet. En riktigt bra förebild och en ledargestalt”.

Det är lätt att förstå vad Ahmed menar. Hannes energi smittar av sig. Vi får hoppas att den kan hjälpa till att föra hans lag hela vägen upp till division 1.

Fakta: Hannes Cederholm

Ålder: 25 år

Gör: Arbetar på Mercus Yrkeskläder och studerar.
– Jag pluggar på IHM Business School för att bli diplomerad marknadsekonom. Utbildningen innehåller allt från ekonomi till verksamhetsstyrning, ledarskap och marknadsföring. Målet är att jag ska bli chef för det företaget där jag jobbar. Det krävs hårt jobb, men om jag kämpar hårt och gör det jag ska så tror jag nog att det ska gå. Jag älskar mitt jobb och har hittat helt rätt!

Spetskvaliteter:
– Snacket! Jag är bra på att styra och ställa.

De senaste inläggen: